I bokens första del ges en beskrivning av läget i Sverige och bakgrunden till anfallet. Vad var det som ledde fram till ryssarnas angrepp på skärgårdsbefolkningen? Och varför fanns inget försvar? “Det ska fan fara utom Vaxholm” sa överbefälhavaren för Stockholms marina försvar, Edvard Taube.

Större delen av boken beskriver hur ett femtiotal öar och platser i Roslagen drabbades av ryssarnas anfall. Varje ö ägnas ett eget avsnitt med dess historia, varifrån ortnamnen kommer, var gårdarna låg, vilka de första kända invånarna var och hur de livnärde sig. Du får veta hur de drabbades av ryssarna, vilka lokala berättelser och anekdoter som finns och hur det gick för öborna efteråt.

Läs om hur grundet Lyckträff fick sitt namn, hur öborna på Rödlöga och Svartlöga (kanske) sköt de ryska galärerna i sank med sina sälbössor och vad som hände i den stora Rysstallen på Gällnö. Hur gick det för länsman Lindberg från Norrtälje, som nesligen togs till fånga på Rådmansö, och var det verkligen trolldom som räddade Lådnaborna? Och var ligger egentligen Gunnilsöra?

Genom hela boken finns även korta eller längre fördjupningar och tidsbilder som beskriver livet i skärgården i början av 1700-talet. Hur såg gårdarna ut, vad åt öborna, hur levde de? Över hundra fördjupningsrutor ger anekdoter, personporträtt och förståelse för tidens förhållanden.

Du får exempelvis veta hur adeln tog över hela skärgården, hur en ryssugn är konstruerad och hur stora den tidens kor var. Hur mycket salt åt en svensk i början av 1700-talet, hur stort var ett tunnland och jagade man verkligen säl simmande med spjut?

Läs innehållsförteckningen eller klicka på bilden nedan för att se några exempel på uppslag.

• Bakgrund till anfallet och beskrivning av tillståndet i Sverige under stormaktstiden och början av 1700-talet.

• Skildring av alla 51 öar och platser som angreps av ryssarna mellan Björkö i norr och Möja i söder.

• 110 fördjupningstexter med fakta, personporträtt och anekdoter.

• Över 70 högkvalitativa färgbilder, främst kartor från 1600-talet. Varje ö och plats illustreras med detaljbilder från Carl Gripenhielms magnifika skärgårdskarta från 1693.

Brända hemman är rikligt illustrerad med samtida kartor. Stockholms skärgård kartlades för första gången på 1690-talet av Lantmäteriets direktör Carl Gripenhielm. Han fick kungens uppdrag att utforska och dokumentera hela skärgården med alla dess öar, gårdar, skär och grund. 

"Det är hermed Eder Wår Nådige Willie och befallning att I tagen till Eder twänne Landtmätare och afmäten Skiären sampt utmärkler allen grunden dersammanstädes" beordrade Karl XI.

En grannlaga uppgift. Skärgården börjar ju som bekant vid fönsterborden på Zum Franziskaner vid Räntmästartrappan i Gamla stan och sträcker sig sedan flera mil österut. Den omfattar 30 000 öar och skär och hur många grund som finns är det ingen som vet.

Tillsammans med sina två medarbetare reste Gripenhielm under stora umbäranden och faror i skärgården i tre år för att rita den första skärgårdskartan. Till slut kostade det honom livet ombord på undersökningsfartyget Hjorten.

Resultatet blev ändå tre mycket stora och vackra målningar som gladde kungen och numera förvaras på Krigsarkivet i Stockholm. De mäter var och en cirka fyra meter på bredden och över en meter på höjden och är målade på papper uppspänt på väv. Väderstrecken är förvridna så att norr ofta ligger där vi är vana att ha öster.

Gripenhielms kartor var banbrytande och blev genast hemligstämplade så att inte fienden skulle hitta bland gyttret av öar och grund. Men ryssarna verkar ändå inte ha haft några större problem att hitta i skärgården knappt 30 år senare.

Kartorna är föregångare till våra tiders sjökort och detaljer från dem används genom hela boken för att illustrera var gårdarna låg och hur öarna såg ut för trehundra år sedan. I boken återges över 60 unika detaljer från kartorna.

Klicka på bilden nedan för att se några exempel på kartor ur boken.

“Wow, vilket praktverk! Gunnar Lind har gjort ett imponerande arbete med boken Brända hemman.

Gunnar Linds Brända hemman är ett imponerande praktverk om rysshärjningarna. Ett uppslagsverk att återvända till, med fakta för varje ö och varje plats som härjades sommaren 1719.

Brända hemman ger både bredd och djup för den som vill förstå vad som hände under slutet av det mångåriga kriget och vilka plågor som drabbade befolkningen längs kusten.”

Norrtelje Tidning, 7 april

“Det är utan tvekan ett storverk, eller början till ett sådant, eftersom författaren kalkylerar med en fortsättning på ”två eller flera” liknande volymer. Den ifrågavarande boken tar upp de brända säterierna, bondgårdarna och torpen i det egentliga Roslagen, det vill säga den centrala Stockholmsskärgården mellan Björkö i norr och Södermöja i söder, samt staden Norrtälje, som också ligger i samma område.”

Kari Tarkiainen, historiker, Finlands riksarkivarie em och författare till bland annat ”Moskoviten. Sverige och Ryssland 1478–1721”

Under strecket, SvD 2019-03-14

“Efter att själv i många år letat efter skärgårdsbornas historia i många källor har jag i boken Brända hemman funnit en helhet och en sammanfattning i en enda bok.”

Pia Landelius, Skärgård Nr 98, april 2019

“Under fem veckor 1719 skövlades en i princip oförsvarad Stockholms skärgård grundligt av ryssarna. Det är ämnet för boken som Gunnar Lind började skriva för cirka tjugo år sedan och vars första del nu föreligger. Boken inleds med en bred bakgrundsteckning där faktarutor med personporträtt, fakta och anekdoter fördjupar den löpande framställningen. Härefter disponerar Lind framställningen om det ryska anfallet geografiskt från norr (Björkö) till söder (Möja). Både arkivmaterial och publicerade källor har använts, och författaren har intervjuat skärgårdsbor.

Språket fungerar väl. Brända hemman - Roslagen är en mycket vacker och läsvärd bok som är rikt illustrerad med färgbilder.”

Mats K.G. Johansson, BTJ-häftet nr 7, 2019, Bibiliotekstjänst

"Jag tror att det här kommer att bli en mycket spännande och givande bok där kärnan självfallet är de utförliga redovisningarna av de olika öarnas öden 1719."

"Detaljrikedomen är nydanande och gör att boken kommer att fungera som uppslagsbok och standardverk."

"En viktig grundforskning om de olika öarnas öden under rysshärjningarna. Mycket har skrivits om detta, men inte med denna detaljeringsgrad, där man kan slå upp en ö som intresserar en och få reda på dess öden sommaren 1719 i korthet."

Lars Ericson Wolke, författare och professor Försvarshögskolan

"Den ambition som Gunnar Lind har att ge en detaljrik och omfattande redogörelse över vad som hände på varje enskild ort är av stort intresse, inte minst inför den stora årsdag som nu närmar sig 2019 – 300 år sedan Sverige drabbades av Rysshärjningarna.

Såsom museichef för Sveriges första slagfältsmuseum - HAMN - ser jag denna dokumentation som synnerligen betydelsefull."

LG Nilsson, f.d. museichef Hamn

“Lind har under många år noggrant och med tålamod dokumenterat det hela, ö för ö, gård för gård. Det är en makalös arbetsprestation, därtill presenterad på ett lättillgängligt sätt och med många närmare presentationer av fartygstyper, boendeformer, yrkesgrupper m.m. Boken är vackert illustrerad med detaljer från den första skärgårdskartan, ritad 1692 av Lantmäteriets direktör Carl Gripenhielm. Detta är en blivande klassiker.”

Trygve Carlsson, förläggare