KORREKTUR

Trots många korrekturläsningar har tyvärr några fel smugit sig in i den första upplagan av Brända hemman, såld genom förlaget mellan 1 mars och 1 juli 2019. De påverkar inte berättelsen som sådan men bör korrigeras, vilket görs nedan och har skett i senare upplagor. Böcker ur senare upplagor har ett rött läsband.

Sidan 26: Karl XI var gift med Ulrika Eleonora, inte Hedvig Eleonora, vilket framkommer på sidorna 35, 37 och 301.

Sidan 35: Karl X Gustav var däremot gift med Hedvig Eleonora, vilket återges korrekt på sidan 29.

Sidan 45: Drottning Kristina abdikerade 1654, vilket beskrivs korrekt på sidorna 52 och 53.

Sidan 64: Bilden av en fregatt har i produktionen förväxlats med en snarlik bild av en brigg. En brigg är mindre än en fregatt och känns kanske lättast igen på att den har två master mot fregattens tre.

Sidan 182: I högerspalten anges det att det var tjugo fartyg som rodde norrut den 12 juli för att anfalla kusten upp mot Gävle, med Idö och Arholma som första anhalt. Som framgår på andra ställen i boken var det snarare ett femtiotal fartyg, däribland ett tjugotal galärer.

Sidan 228: I högerspaltens andra stycke beskrivs det att en vik vid byn Yxlö på Yxlan kallas Hornskalleviken efter skallarna på de slaktade djur som återfanns på stranden efter ryssarnas anfall mot byn. Samma berättelse finns från ön Yxlö i södra skärgården, vilket jag har försummat att påpeka.

Sidan 274: I högerspaltens tredje stycke saknas ordet “att”. Meningen ska lyda: “Till truppernas och befälens försvar har det sagts att deras utrustning var klart underlägsen ryssarnas.”

Kommentarer

Genomgående i boken anges att den ryska galärflottan bland annat omfattade 150 galärer. Siffran används som en approximation, det exakta antalet är osäkert. I ryska källor uppges det ofta att antalet ska ha varit 132 galärer.

På olika platser i boken beskrivs det hur de ryska soldaterna hade sönder alla järnföremål för att göra dem obrukbara, bland annat “järnspisar”. Formuleringen är förhastad. Den traditionella järnspisen uppfanns hundra år senare, men i början av 1700-talet förekom ofta järnhällar där elden gjordes upp och eldstaden hade andra detaljer av järn, exempelvis spjäll, som slogs sönder.