De senaste femton åren har jag gått förbi Farsta Slott åtminstone en gång i veckan och ofta funderat över årtalet på husets västra gavel: 1627. Varför 1627, har jag funderat. Vad hände då? Egendomen togs ju över av Oxenstierna 1640 och det första kända huset byggdes ju ännu senare. Så jag har tillbringat juldagarna med lite förkovran i källorna och fick till slut ihop både ett svar på frågan och en historieskrivning över 400 år för Farsta slott. Det blir en berättelse om Farstas uppgång och fall och dess korta glansperiod som bara varade ett par decennier.
1322 Magnum de Farstæ, tolkat som Magnus från Farsta, är vittne när Nils Abjörnsson byter bort Södra Ljusterö till ärkebiskop Olof i Uppsala. Gården Farsta anses ha legat strax söder om Kattholmen nära Gustavsbergs hamn. I området, på en knalle strax nordost om Rättarvägen, finns lämningar av en bosättning som går tillbaka till järnåldern. Kanske var det där den första gården låg?
1409 I en jordebok nämns ett räfstetingsbrev som ger kronan rätt till skatt för tio öresland i Farsta som ”Pedher Jönisson hauer”. Troligen är det samma gård som avses ovan. Öresland är ett ekonomiskt mått på den mark som odlades och motsvarar cirka 15 hektar, ett mycket stort jordbruk vid den tiden.
1612 Gården har delats i två men vi vet inte när det hände. Den äldre gården, Östra Farsta, drivs av Rasmus och omfattar sex öresland medan en ny gård, Västra Farsta, har etablerats längre västerut. Västra Farsta var lite mindre än Östra, den omfattade tre öresland och drevs av Lars. Trots delningen var båda dessa gårdar utan jämförelse de största gårdarna på Farstalandet.
Farstas gamla gårdstomt enligt Riksantikvarieämbetet.
Det innebär att den första bebyggelsen vid Västra Farsta byggdes mellan 1409 och 1612, men vi vet inte när den byggdes eller var den fanns.
Troligen låg den i närheten av det nuvarande slottet men inte på samma plats eftersom a) grunden för det hus som byggdes där slottet står lades långt senare (se 1640 nedan) och b) man inte gärna kunde riva den gamla gården innan den nya stod klar. Det tog många år att bygga ett hus vid denna tid och arrendatorn måste ju ha någonstans att bo.
Min gissning är att den låg något öster om nuvarande “slottet”, i parkområdet mellan äldreboendet och Farstavik eller möjligen vid Farstavik. Backen ned mot båthuset har traditionellt kallats “Bybacken”. Där fanns tre saker som var viktiga för att bygga en ny gård: närhet till en skyddad vik (vid skateboardrampen), tillgång till färskvatten (bäcken uppifrån Larssons parkering och lakvattendiket från soptippen) som även gjorde det möjligt att anlägga en liten skvaltkvarn, samt en bergknalle som inte användes för odling. Om vi tänker oss att etableringen skedde runt år 1500 var havsnivån ungefär 2,5 meter högre, vilket gjorde viken betydligt större än idag.
1627! Skeppskaptenen Anders Påvelsson tar över båda gårdarna. Den östra gården hade han tidigare uppburit räntan av och 1627 köpte han äganderätten för 460 daler. Samtidigt tog han även över arrendet på den västra gården. Årtalet finns på slottets västra gavel och vi kan nog anta att den som satte dit årtalet ansåg att det var detta år som Östra och Västra Farsta förenades till en gård.
1639 Gårdarna är förenade till en egendom men dras in till kronan. Det är oklart varför de drogs in, men vanligen skedde detta när gårdar inte kunde betala sin ränta (skatt).
1640 Gabriel Oxenstierna byter till sig gården. Han är bror till Axel Oxenstierna och har omätliga rikedomar och hundratals gårdar, bland andra Tyresö slott och Margretelund. Farsta blir bara en skärva i hans ofantliga fastighetsbestånd. Samtidigt tar han även över Stora Kovik, Ösby, Anneberg, Skevik, Långsunda, Norra Lagnö, Kårboda, Tjustvik och Boda som läggs under Farsta.
Gabriel dör samma år och Farsta ärvs av sonen Gustav. Han är gift med Maria De la Gardie och äger redan Vik, Mölnvik, Mörtnäs, Herrvik och tre gårdar i Hemmesta som läggs under egendomen. Några år senare börjar hon lägga grunden till säteriet, det hus som stod på samma plats som slottet står idag. Den står klar i början av 1650-talet.
Det är vid denna tid som Västra Farsta blir huvudgården medan Östra Farsta läggs som “ladugård” under säteriet.
1641 Egendomen expanderar ytterligare när Gustav får Aspvik, Knarrnäs, Mörby samt Västra och Östra Ekedal av kronan.
1646 Expansionen fortsätter. Gustav får även Betsede, Gottholma, Lilla Kovik, Nyvarp, Vretland, Brottö, Lådna, Alsvik, Svartsö by och Självik.
1648 Gustav dör och dottern Gustava Juliana ärver gården, men hon är bara fyra år och hennes mor Maria De la Gardie förvaltar egendomen. Enligt traditionen ändrar hon gårdens namn från Farsta gård till Gustavsberg för att hedra sin avlidne make. Ironiskt nog har det blivit precis tvärtom: gården heter Farsta medan samhället heter Gustavsberg.
1659 Gottholma dras in till kronan igen 1659. Enligt donationsbrevet från 1646 skulle Oxenstierna få Gottholma när änkan efter den förra ägaren dog. Men när den dagen kom hade änkan stora skulder till reduktionskommissarien Gustav Berg (!) och gården togs tillbaka av kronan. Strax därpå donerades den till Berg som sedermera adlades Palmqvist.
Det var en bitter förlust för Maria De la Gardie som inte var omtyckt av kungen, men det var ändå bara en försmak av vad reduktionen skulle föra med sig för Farstas del.
1666–1683 Mörby säljs 1666 till Velamsund och 1673 övertas Farsta av Christoffer Gyllenstierna, gift med Gustava Oxenstierna som dör i barnsäng 1675. Några år senare börjar Karl XI:s reduktion sätta spår i egendomen genom indragning till kronan av Betsede, Vretland, Brottö, Nyvarp, Alsvik, Självik, Lådna och Svartsö by.
1684 Reduktionen fortsätter med indragning till kronan av Vik, Mölnvik, Mörtnäs, Herrvik och de tre gårdarna i Hemmesta.
1687–1694 Trots Gyllenstiernas protester och försök att behålla gårdarna dras även Östra och Västra Ekedal in till kronan, liksom Knarrnäs, Boda, Aspvik och Lilla Kovik. Egendomen är nu mindre än vad den var när Gustav ärvde den av Gabriel. Kort därefter, 1694, gifter sig Gyllenstiernas dotter Maja med Carl Bonde och övertar det som återstår av godset.
1700 När reduktionen avslutas vid sekelskiftet återstår endast tre gårdar under Farsta: Ösby, Långsunda och Norra Lagnö. Carl Bonde och Maja Gyllenstierna byter bort gården som övertas av Ebba Banér, Majas kusin.
1703 Ebba Banér köper till slut Gottholma och lägger gården under Farsta. 1711 gifter sig den till åren komna grevinnan med den yngre friherren Johan Creutz.
1719 Även Långsunda och Norra Lagnö avyttras i början av 1700-talet. Farsta och Gottholma bränns ner till grunderna av ryssarna 1719. Av Farstas tre gårdar, Farsta, Gottholma och Ösby är det bara den senare som finns kvar.
Efter 1719 låg Farsta öde och övergick på 1730-talet till Christoffer von Düring och därefter, 1756, till Karl Otto Hamilton. Det är oklart när gården byggdes upp igen, enligt vissa skedde det mot slutet av von Dürings ägarskap medan andra menar att det skedde under Hamilton. Enligt uppgift var det en tvåvånings herrgårdsbyggnad i klassisk stil. I slutet av 1800-talet omvandlades den till dagens romantiserade slott.
Det är osannolikt att någon av ägarna som nämns ovan någonsin bodde på gården. Maria De la Gardie uppges ha varit på gården ”flera gånger” medan den byggdes, men hade sin bostad i Tyresö slott. Även Gyllenstierna, Bonde och Banér hade andra sätesgårdar. Under tiden drevs jordbruket av arrendatorer. Farsta var i första hand ett jordbruk varifrån ägarna inkasserade ränta.
Om jag har fått något om bakfoten är jag tacksam för korrigeringar.öster