.entry-more-link a:before { content: "Läs mer"; }

Comment

Fullt ös i hembygdsgården

Lapp på luckan i Össeby-Garn

Lapp på luckan i Össeby-Garn

Garnsviken och Össeby-Garn är en av kulturskatterna nära Stockholm. Historien ligger tjock kring denna idyll så nära motorvägen mot Norrtälje att trafikbruset hörs genom Kvarnstugans tvåglasfönster även när fönsterluckorna är stängda. Den gamla vattenvägen från Trälhavet till Uppsala är tystare och har lämnat många spår från folkvandringstid och framåt.

Idag var den lilla stugan fullsatt med ett 50-tal människor som ville veta mer om hur det var när ryssarna brände Stockholms skärgård, varför Vira bruk inte brändes, är berättelsen om ryssmasterna verkligen sann och hur var det egentligen med storklockan i Riala? Var ryssarna någonsin inne i Garnsviken som den lokala berättelsen anger och gick verkligen ryssarnas förhandlare Osterman iland vid Tunaborgen alldeles runt hörnet? Vem vet, men bra berättelser är det i alla fall.

Det var “lapp på luckan” som någon sa. Stort tack till Börje, Edith och andra i Össeby-Garns hembygdsförening för att jag fick se er vackra gård och berätta om livet i skärgården förr. Och särskilt tack till Börje som har stått och bakat ända till klockan 2 på natten.

Comment

Comment

Brända hemman i Roslagen

Det är en ganska märklig upplevelse att bläddra i boken som jag har hållit på med till och från i femton år, men nu är den här! Brända hemman kom till Carlsson förlag i måndags morse och finns nu för leverans. Du kan beställa den direkt av förlaget här: Brända hemman


Comment

Comment

Farstas uppgång och fall

Farsta slott IMG_8823.jpg

De senaste femton åren har jag gått förbi Farsta Slott åtminstone en gång i veckan och ofta funderat över årtalet på husets västra gavel: 1627. Varför 1627, har jag funderat. Vad hände då? Egendomen togs ju över av Oxenstierna 1640 och det första kända huset byggdes ju ännu senare. Så jag har tillbringat juldagarna med lite förkovran i källorna och fick till slut ihop både ett svar på frågan och en historieskrivning över 400 år för Farsta slott. Det blir en berättelse om Farstas uppgång och fall och dess korta glansperiod som bara varade ett par decennier.

1322 Magnum de Farstæ, tolkat som Magnus från Farsta, är vittne när Nils Abjörnsson byter bort Södra Ljusterö till ärkebiskop Olof i Uppsala. Gården Farsta anses ha legat strax söder om Kattholmen nära Gustavsbergs hamn. I området, på en knalle strax nordost om Rättarvägen, finns lämningar av en bosättning som går tillbaka till järnåldern. Kanske var det där den första gården låg?

1409 I en jordebok nämns ett räfstetingsbrev som ger kronan rätt till skatt för tio öresland i Farsta som ”Pedher Jönisson hauer”. Troligen är det samma gård som avses ovan. Öresland är ett ekonomiskt mått på den mark som odlades och motsvarar cirka 15 hektar, ett mycket stort jordbruk vid den tiden.

1612 Gården har delats i två men vi vet inte när det hände. Den äldre gården, Östra Farsta, drivs av Rasmus och omfattar sex öresland medan en ny gård, Västra Farsta, har etablerats längre västerut. Västra Farsta var lite mindre än Östra, den omfattade tre öresland och drevs av Lars. Trots delningen var båda dessa gårdar utan jämförelse de största gårdarna på Farstalandet.

Farstas gamla gårdstomt enligt Riksantikvarieämbetet.

Det innebär att den första bebyggelsen vid Västra Farsta byggdes mellan 1409 och 1612, men vi vet inte när den byggdes eller var den fanns.

Troligen låg den i närheten av det nuvarande slottet men inte på samma plats eftersom a) grunden för det hus som byggdes där slottet står lades långt senare (se 1640 nedan) och b) man inte gärna kunde riva den gamla gården innan den nya stod klar. Det tog många år att bygga ett hus vid denna tid och arrendatorn måste ju ha någonstans att bo.

Min gissning är att den låg något öster om nuvarande “slottet”, i parkområdet mellan äldreboendet och Farstavik eller möjligen vid Farstavik. Backen ned mot båthuset har traditionellt kallats “Bybacken”. Där fanns tre saker som var viktiga för att bygga en ny gård: närhet till en skyddad vik (vid skateboardrampen), tillgång till färskvatten (bäcken uppifrån Larssons parkering och lakvattendiket från soptippen) som även gjorde det möjligt att anlägga en liten skvaltkvarn, samt en bergknalle som inte användes för odling. Om vi tänker oss att etableringen skedde runt år 1500 var havsnivån ungefär 2,5 meter högre, vilket gjorde viken betydligt större än idag.

1627! Skeppskaptenen Anders Påvelsson tar över båda gårdarna. Den östra gården hade han tidigare uppburit räntan av och 1627 köpte han äganderätten för 460 daler. Samtidigt tog han även över arrendet på den västra gården. Årtalet finns på slottets västra gavel och vi kan nog anta att den som satte dit årtalet ansåg att det var detta år som Östra och Västra Farsta förenades till en gård.

1639 Gårdarna är förenade till en egendom men dras in till kronan. Det är oklart varför de drogs in, men vanligen skedde detta när gårdar inte kunde betala sin ränta (skatt).

1640 Gabriel Oxenstierna byter till sig gården. Han är bror till Axel Oxenstierna och har omätliga rikedomar och hundratals gårdar, bland andra Tyresö slott och Margretelund. Farsta blir bara en skärva i hans ofantliga fastighetsbestånd. Samtidigt tar han även över Stora Kovik, Ösby, Anneberg, Skevik, Långsunda, Norra Lagnö, Kårboda, Tjustvik och Boda som läggs under Farsta.

Gabriel dör samma år och Farsta ärvs av sonen Gustav. Han är gift med Maria De la Gardie och äger redan Vik, Mölnvik, Mörtnäs, Herrvik och tre gårdar i Hemmesta som läggs under egendomen. Några år senare börjar hon lägga grunden till säteriet, det hus som stod på samma plats som slottet står idag. Den står klar i början av 1650-talet.

Det är vid denna tid som Västra Farsta blir huvudgården medan Östra Farsta läggs som “ladugård” under säteriet.

1641 Egendomen expanderar ytterligare när Gustav får Aspvik, Knarrnäs, Mörby samt Västra och Östra Ekedal av kronan.

1646 Expansionen fortsätter. Gustav får även Betsede, Gottholma, Lilla Kovik, Nyvarp, Vretland, Brottö, Lådna, Alsvik, Svartsö by och Självik.

1648 Gustav dör och dottern Gustava Juliana ärver gården, men hon är bara fyra år och hennes mor Maria De la Gardie förvaltar egendomen. Enligt traditionen ändrar hon gårdens namn från Farsta gård till Gustavsberg för att hedra sin avlidne make. Ironiskt nog har det blivit precis tvärtom: gården heter Farsta medan samhället heter Gustavsberg.

1659 Gottholma dras in till kronan igen 1659. Enligt donationsbrevet från 1646 skulle Oxenstierna få Gottholma när änkan efter den förra ägaren dog. Men när den dagen kom hade änkan stora skulder till reduktionskommissarien Gustav Berg (!) och gården togs tillbaka av kronan. Strax därpå donerades den till Berg som sedermera adlades Palmqvist.

Det var en bitter förlust för Maria De la Gardie som inte var omtyckt av kungen, men det var ändå bara en försmak av vad reduktionen skulle föra med sig för Farstas del.

1666–1683 Mörby säljs 1666 till Velamsund och 1673 övertas Farsta av Christoffer Gyllenstierna, gift med Gustava Oxenstierna som dör i barnsäng 1675. Några år senare börjar Karl XI:s reduktion sätta spår i egendomen genom indragning till kronan av Betsede, Vretland, Brottö, Nyvarp, Alsvik, Självik, Lådna och Svartsö by.

1684 Reduktionen fortsätter med indragning till kronan av Vik, Mölnvik, Mörtnäs, Herrvik och de tre gårdarna i Hemmesta.

1687–1694 Trots Gyllenstiernas protester och försök att behålla gårdarna dras även Östra och Västra Ekedal in till kronan, liksom Knarrnäs, Boda, Aspvik och Lilla Kovik. Egendomen är nu mindre än vad den var när Gustav ärvde den av Gabriel. Kort därefter, 1694, gifter sig Gyllenstiernas dotter Maja med Carl Bonde och övertar det som återstår av godset.

1700 När reduktionen avslutas vid sekelskiftet återstår endast tre gårdar under Farsta: Ösby, Långsunda och Norra Lagnö. Carl Bonde och Maja Gyllenstierna byter bort gården som övertas av Ebba Banér, Majas kusin.

1703 Ebba Banér köper till slut Gottholma och lägger gården under Farsta. 1711 gifter sig den till åren komna grevinnan med den yngre friherren Johan Creutz.

1719 Även Långsunda och Norra Lagnö avyttras i början av 1700-talet. Farsta och Gottholma bränns ner till grunderna av ryssarna 1719. Av Farstas tre gårdar, Farsta, Gottholma och Ösby är det bara den senare som finns kvar.

Efter 1719 låg Farsta öde och övergick på 1730-talet till Christoffer von Düring och därefter, 1756, till Karl Otto Hamilton. Det är oklart när gården byggdes upp igen, enligt vissa skedde det mot slutet av von Dürings ägarskap medan andra menar att det skedde under Hamilton. Enligt uppgift var det en tvåvånings herrgårdsbyggnad i klassisk stil. I slutet av 1800-talet omvandlades den till dagens romantiserade slott.

Det är osannolikt att någon av ägarna som nämns ovan någonsin bodde på gården. Maria De la Gardie uppges ha varit på gården ”flera gånger” medan den byggdes, men hade sin bostad i Tyresö slott. Även Gyllenstierna, Bonde och Banér hade andra sätesgårdar. Under tiden drevs jordbruket av arrendatorer. Farsta var i första hand ett jordbruk varifrån ägarna inkasserade ränta.

Om jag har fått något om bakfoten är jag tacksam för korrigeringar.öster

Comment

Comment

Dagen då Roslagen brann - första gången

Furusund, Yxlan, Oxhalsö och Blidö, detaöj från Carl Gripenhielms skärgårdskarta

Furusund, Yxlan, Oxhalsö och Blidö, detaöj från Carl Gripenhielms skärgårdskarta

Den 13 juli 1719, för exakt 299 år sedan idag, var vädret i Stockholms skärgård samma som idag, men vindstilla. Fjärdarna och vikarna låg blanka. Det var en torr varm sommar. På morgonen lade en flotta med 250 ryska fartyg och 25 000 besättningsmän ut frän Kapellskär. 200 fartyg svepte under dagen söderut genom Roslagen och samtidigt rodde en mindre flotta norrut mot Björkö och Väddö.

Det var början av det så kallade skärgårdskriget då hela Stockholms skärgård brändes. Men något krig var det inte fråga om, det var ett militärt angrepp på skärgårdsborna. Det svenska försvaret hade låst in sig bakom Vaxholm för att skydda huvudstaden.

Flottan rodde söderut längs den gamla Husaröleden. På sin väg brände de allt de såg: Furusund, Yxlan, Blidö, Östra och Västra Lagnö, Ljusterö, Husarö, Äpplarö, Brottö, Svartsö, Träskö, Lådna, Hjälmö, Gällnö, Karklö, Norra och Södra Stavsudda, Möja och Södermöja.

På en dag drabbades 97 gårdar på 21 öar mellan Björkö och Södermöja. Allt brändes, stals eller slogs sönder och närmare tusen personer blev hemlösa. På kvällen den 13 juli stod ett tusental byggnader i brand längs Husaröleden.

Ryssarna fortsatte sedan söderut mot Norrköping, men återkom i augusti för att bränna det de hade missat den 13 juli. Roslagen skulle brinna en gång till.

Härjat den 13 juli 1719:

Björkö: Simpnäs 4, Sterbsnäs 3, Skeppsmyra 6, Finnala 4, Stridsby 2, Utanå 2, Marum 3, Mulnäs 1, Kulla 3, Skeninge 2, Väster Edsvik 4, Öster Edsvik 2, Glämsta 1, Lervik 1.

Söderut: Halsö 1, Köpmanviken 1, Kolsvik 2, Yxlö 3, Alsvik 2, Vagnsunda 3, Blidö säteri 1, Horsvärn 1, Bruksviken 2, Östra Lagnö 2, Västra Lagnö 1, Hästede 1, Husarö 2, Äpplarö 1, Brottö 1, Svartsö by 2, Alsvik 1, Självik 1, Träskö 1, Lådna 3, Hjälmö 1, Gällnö by 4, Gällnönäs 1, Karklö 1, Norra Stavsudda 2, Södra Stavsudda 3, Långvik 2, Berg 6, Löka 3, Ramsmora 2, Hamn 1, Södermöja 1.

 

Comment

Comment

Vad hette Boo innan det hette Boo?

Att pussla ihop historien kring gårdar kan vara knepigt ibland. I skärgården är det ofta svårt att spåra platsernas namn och bakgrund längre tillbaka än till 1600-talet eller slutet av medeltiden, även om många av dem har varit befolkade längre tillbaka.

När det handlar om ett obemärkt torp eller en vanlig mindre gård kan det kanske räcka så, men för viktiga platser är det svårt att släppa. En sådan plats är Boo gård i Nacka.

Comment

Comment

Var ligger Roslagen?

Ett kärt gammalt trätoämne är namnet Roslagen: var ligger det och varifrån kommer det? Vissa menar att det är en ganska gränslös beskrivning av kustområdet mellan Stockholm och Öregrund, medan andra har en mer bestämd åsikt om gränsdragningen. Jag anar att bokens namn, Brända hemman Roslagen, kommer att bli föremål för beska kommentarer från det ena eller andra hållet. Eller, förmodligen, från båda.

Comment

Comment

Öar, vikar, fjärdar...

Medan jag skrev boken tänkte jag aldrig särskilt mycket på hur många platser – öar, vikar, fjärdar, gårdar, berg, sjöar, marer, träsk, skogar, hagar, ängar etc – som nämns i texten och att det skulle behövas ett ortregister i slutet av boken.

Det hade nog varit ganska lätt att registrera namnen medan jag skrev och få ihop ett register genom ett enkelt skript. Det har jag surt fått ångra - jag kommer att tillbringa en del av sommaren med att gå igenom hela texten och skriva in namnen ett efter ett i registret. Hittills har det blivit åtta tätskrivna sidor med 984 namn.

Comment

Comment

Första delen klar!

Den första mindmapen om Brända hemman. Sommaren 2000 eller 2001.

Idag lämnade jag in den första delen av Brända hemman till förlaget. Nu ska de sista justeringarna i layout och bildkalibrering göras, sedan ska den iväg på tryckning och i höst kommer den ut i bokhandeln!

Jag minns när Hanne och jag satt på däcket bakom hennes hus i Farsta slottsvik, nyligen hemkomna från vår första gemensamma skärgårdstur, det måste ha varit år 2000 eller kanske 2001. Men Hanne säger att det var en solig dag på klipporna vid Storängsudd där vi snubblade runt bland ryssugnarna. Hur som helst pratade vi om att det skulle vara kul att göra en bok  om anfallet och ritade en mindmap om vad den skulle innehålla. Den stämmer väldigt bra med hur det blev, bortsett från att boken nu blir i två delar. Och typ tio gånger så omfattande.

Nästa del behöver nog gå lite snabbare att skriva...

Comment

297 år senare

297 år senare

I dagarna har det gått 297 år sedan ryssarna brände hela Stockholms skärgård. Men vilka datum hände det?